Silverstämplar: så tyder du 830, 925 och sterlingmärken

Små siffror och figurer instansade på insidan av en ring, på baksidan av en brosch eller på skaftet av en sked kallas silverstämplar. De berättar hur mycket rent silver föremålet innehåller, vem som tillverkat det och ibland var och när det gjordes. Att kunna tyda dem är nyckeln till att veta om ditt silver är massivt eller bara pläterat – och ungefär vad det kan vara värt. Här går vi igenom det svenska stämpelsystemet, vad finhalterna 800, 830 och 925 betyder, hur du känner igen sterlingsilver och vilka märken som inte betyder äkta silver.

Det svenska stämpelsystemet – fyra typer av stämplar

På svenskt silver kan du stöta på upp till fyra olika stämplar. Två av dem talar om kvalitet och ansvar, två är frivilliga och används mest för att datera och placera föremålet. Tillsammans kallas de ofta för en stämpelbild.

Finhaltsstämpel

Finhaltsstämpeln är den viktigaste stämpeln. Den anger andelen rent silver i tusendelar – alltså hur många delar av 1 000 som är silver. Siffran 925 betyder att 925 av 1 000 delar, eller 92,5 procent, är rent silver. Resten är oftast koppar, som gör metallen hårdare och mer slitstark. De vanligaste finhalterna på svenskt silver är 830, 925 och 999, medan 800 förekommer på en del äldre och utländskt silver.

Ansvarsstämpel (namnstämpel)

Ansvarsstämpeln, även kallad namnstämpel, visar vem som ansvarar för föremålet – tillverkaren eller importören. Det är oftast initialer eller ett firmamärke i en liten sköld. I Sverige måste en namnstämpel vara godkänd och registrerad hos Swedac (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) för att få användas. Det är tillverkaren eller importören som stämplar både finhalt och namnstämpel.

Kontrollstämpel – kattfoten

Kattfoten är Sveriges kontrollstämpel och landets äldsta konsumentmärke – det har funnits sedan 1754. Den visar tre kronor i en treklöverformad (trepassformad) sköld, och på silver följs den av ett S. Kattfoten betyder att ett oberoende, ackrediterat kontrollorgan har provat föremålet och bekräftat att den angivna finhalten stämmer. Kontrollstämpling är frivillig i Sverige, och i dag är det bara ett enda ackrediterat organ (statliga RISE) som får utföra den. Att ett äkta silverföremål saknar kattfot är alltså helt normalt.

Orts- och årsstämpel

De två sista stämplarna är frivilliga sedan 1988. Ortsstämpeln anger tillverkningsorten och standardiserades efter 1912 – det är ofta ortens begynnelsebokstav i en fyrkant eller cirkel, medan Stockholm använder ett krönt huvud. Årsstämpeln (årsbeteckning) daterar föremålet med en bokstav och en siffra enligt en fastställd tabell som använts sedan 1759. Bokstaven stegas fram ett steg per år och siffran markerar vilket varv i alfabetet man är inne på; till exempel motsvarar Q7 år 1918. Exakta uppslag hittar du i Swedacs tabeller eller i specialiserade stämpelböcker.

Finhalter: så tyder du 800, 830, 925 och 999

Själva finhaltssiffran är det enklaste sättet att snabbt bedöma ett silverföremål. Ju högre tal, desto renare silver. Tabellen nedan visar de vanligaste halterna du stöter på.

925 – sterlingsilver

925 är den absolut vanligaste halten på moderna smycken och bestick och kallas sterlingsilver. Inblandningen av koppar gör sterling tåligt nog för vardagsbruk samtidigt som det behåller silvrets ljusa glans. Ser du siffran 925, ordet ”Sterling” eller ”925S” på ett smycke handlar det om massivt sterlingsilver.

830 – äldre svenskt och nordiskt silver

830 är en traditionell nordisk standard och mycket vanlig på äldre svenska skedar, bestick och smycken. Halten på 83 procent är lägre än sterling men fortfarande fullgott massivt silver. Hittar du 830 är det ofta ett tecken på att föremålet har några decennier på nacken.

800 – kontinentalt silver

800 (80 procent) är den klassiska kontinentaleuropeiska halten, särskilt vanlig på tyskt silver. I det äldre svenska systemet markerade ett S i en sexhörning just lägstanivån 800. Det är fortfarande äkta silver, men med mer inblandad legering.

999 – finsilver

999 betyder finsilver, cirka 99,9 procent rent silver. Den höga halten gör metallen mjuk och används därför sällan i smycken, utan främst i silvertackor och investeringsmynt. Ser du 999 på ett föremål som ska tåla slitage bör du vara extra uppmärksam.

Sterling, 925S och andra beteckningar

Alla silverstämplar är inte siffror. Här är några textmärken som betyder samma sak eller som är bra att känna igen:

• Sterling / Sterling Silver – ordform för 925, vanlig på bland annat amerikanskt och brittiskt silver.
• 925S – S:et står bara för silver; det är fortfarande sterling.
• 958 – Britanniasilver, en högre engelsk standard (95,8 procent).
• 900 – myntsilver (”coin silver”), 90 procent, vanligt på äldre mynt.
• Lejon (lion passant) – det brittiska kvalitetsmärket för sterling.

I USA finns ingen obligatorisk statlig stämpelkontroll, så en ”Sterling”-stämpel där är tillverkarens egen utfästelse snarare än ett myndighetsgodkännande.

Stämplar som inte betyder massivt silver

Minst lika viktigt som att känna igen silver är att känna igen det som bara ser ut som silver. Dessa märken betyder att föremålet är pläterat eller inte innehåller något silver alls:

• EPNS – ”Electro Plated Nickel Silver”, ett tunt silverskikt ovanpå en nickellegering. Inget massivt silver.
• Nysilver, alpacka, ”German silver” – en legering av koppar, nickel och zink som trots namnet inte innehåller silver. Läs mer om skillnaden i vår guide till nysilver.
• A1, EPBM, EPC, ”silverplätering”, ”plated” – olika former av plätering på en basmetall.

En tumregel: en finhaltssiffra i tusendelar (som 925) pekar mot massivt silver, medan bokstavskoder som EPNS pekar mot plätering.

Så läser du av en silverstämpel steg för steg

1. Hitta finhaltssiffran. Leta efter 800, 830, 925 eller 999. Den avgör om det är massivt silver och vilken halt.
2. Identifiera ansvarsstämpeln. Initialer eller ett firmamärke talar om vem som tillverkat föremålet.
3. Leta efter kattfoten. Tre kronor med ett S betyder godkänd svensk kontroll – men saknas den är föremålet inte automatiskt oäkta.
4. Datera med orts- och årsstämpel. Bokstaven och siffran ger tillverkningsår, ortsmärket ger platsen.
5. Verifiera vid osäkerhet. En siffra kan vara sliten eller förfalskad. Komplettera med magnettest, syratest eller ett professionellt XRF-test, precis som när du vill testa om guld är äkta.

Internationella stämplar och CCM-märket

Svenskt silver som ska exporteras bär ofta fler stämplar än det som säljs i Sverige. Sedan 1975 ingår Sverige i den internationella stämpelkonventionen (Hallmarking Convention, undertecknad i Wien 1972), som erkänner en gemensam kontrollstämpel kallad CCM (Common Control Mark). CCM-märket avbildar en balansvåg med finhaltssiffran mellan vågskålarna och fungerar som en internationell motsvarighet till kattfoten. Både kattfot och CCM får bara sättas av ett kontrollorgan. Importerat silver mellan 1912 och 1988 bar i stället tre kronor i en oval ram som importmärke.

Vad påverkar värdet på ditt silver?

Stämpeln avgör inte ensam värdet, men den är utgångspunkten. Värdet på massivt silver beror på finhalten, vikten och dagsaktuellt silverpris per gram. Ett föremål i 925 innehåller mer silver per gram än ett i 830, och finsilver (999) mest av allt. Tänk också på att silver i Sverige beläggs med 25 procents moms, till skillnad från investeringsguld som är momsfritt – något som påverkar både köp- och säljpris. Konstnärligt värde, ålder, skick och känd tillverkare kan dessutom göra ett föremål värt långt mer än enbart metallvärdet.

Vanliga misstag när man tyder silverstämplar

• Att lita blint på siffran. 925 kan vara instansat även på billiga, pläterade importvaror utan kontroll. Kombinera alltid med ett test vid tvivel.
• Att blanda ihop silver och guld. Guld anges i karat eller halter som 585 och 750 – se vår genomgång av karathalter och stämplar på guld för att hålla isär dem.
• Att tro att nysilver är silver. Namnet lurar – nysilver innehåller inget silver.
• Att avfärda silver utan kattfot. Kontrollstämpeln är frivillig, så många äkta föremål saknar den.
• Att missa slitna stämplar. Gamla märken kan vara nästan utnötta; använd förstoringsglas och god belysning.

Friskrivning

Den här artikeln är enbart informativ och allmänt hållen. Den är varken en värdering, en äkthetsgaranti eller finansiell rådgivning. Stämplar kan vara slitna, felaktiga eller förfalskade, och endast en provning hos ett ackrediterat kontrollorgan eller en kunnig guldsmed kan slå fast ett föremåls verkliga finhalt. Frågor om stämpling och ädelmetallkontroll regleras av Swedac, och konsumentfrågor kan du få vägledning om via Konsumentverket. Fatta inga köp- eller säljbeslut enbart utifrån informationen här.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad betyder 925 på silver?

925 betyder att 92,5 procent av metallen är rent silver. Det kallas sterlingsilver och är den vanligaste halten i smycken och moderna bestick. Resten är oftast koppar, som gör silvret hårdare.

Vad är skillnaden mellan 830 och 925?

Båda är massivt silver, men 925 (sterling) har högre silverhalt än 830. 830 är en äldre nordisk standard som är vanlig på svenskt antiksilver, medan 925 dominerar på moderna föremål. Högre halt ger mer silver per gram.

Är kattfoten obligatorisk på svenskt silver?

Nej. Kattfoten är en frivillig kontrollstämpel som bekräftar att finhalten provats av ett ackrediterat organ. Många äkta silverföremål saknar den, så avsaknad av kattfot betyder inte att silvret är oäkta.

Betyder EPNS att smycket är silver?

Nej. EPNS står för ”Electro Plated Nickel Silver” och är ett tunt silverskikt ovanpå en nickellegering. Föremålet är alltså pläterat, inte massivt silver, och har ett betydligt lägre metallvärde.

Hur vet jag att en silverstämpel är äkta?

En siffra ensam är inget bevis. Läs hela stämpelbilden tillsammans och komplettera vid osäkerhet med magnettest, syratest eller ett professionellt XRF-test. För värdefulla föremål ger en guldsmed eller ett kontrollorgan säkrast besked.